Av redaktionen · 2026-04-21
I folkhälsodebatten har fokus på spelberoende under flera år centrerats kring ungdomar. Men en ny kohortstudie från Karolinska Institutet, publicerad i Addiction våren 2026, pekar mot att en annan åldersgrupp bär den tyngsta risken — och att samhällets preventionsresurser är felriktade.
Studiens upplägg och huvudresultat
Forskargruppen vid institutionen för klinisk neurovetenskap följde 4 812 personer mellan 25 och 54 år under en treårsperiod (2022–2025). Data hämtades från strukturerade telefonintervjuer och kompletterades med kopplade register för sjukskrivning och försörjningsstöd — en metodik som gjort studien unikt detaljerad i nordiskt sammanhang.
Huvudfynd:
- 4,7 % av deltagarna uppvisade problematiskt spelande enligt PGSI-instrumentet. Bland män 30–44 var prevalensen 6,8 %.
- Risk-raten var 3,1 gånger högre bland deltagare som regelbundet använde utländska operatörer utan licens, jämfört med licensierat spel — även efter kontroll för inkomst, utbildning och andra socioekonomiska faktorer.
- Endast 14 % av de som uppfyllde PGSI-kriterierna hade aktivt självavstängning på Spelpaus.se vid mättillfället.
Studien är tillgänglig i fulltext via Wiley Online Library (peer-reviewed, open access).
Vad fynden betyder för preventionsarbetet
Läkaren och docenten Per Carlbring vid Stockholms universitet, som tidigare lett europeiska metaanalyser kring internetbaserad behandling, har i kommentarer till studien påpekat att preventionsinsatser i Sverige under flera år riktats mot skolungdomar, medan vuxna familjeförsörjare mellan 30–44 inte fångas upp av vare sig BUP, studenthälsa eller företagshälsovård.
”Vi ser en grupp som faller mellan stolarna”, konstaterar Carlbring i intervju med Läkartidningen. ”De söker sällan själva vård för spelproblem — skammen är stor — och när den ekonomiska smällen kommer är det ofta flera år för sent.”
Digitala skyddsverktyg är viktiga — men används för lite
Studien lyfter en rad praktiska hinder som forskarna menar kan åtgärdas:
- Avstängningar som inte följer över gränser. En självavstängning på Spelpaus.se blockerar inte utländska operatörer. Forskarna rekommenderar en nordisk gemensam avstängningsinfrastruktur.
- Insättningsgränser aktiveras manuellt. Endast en minoritet av spelare sätter gränser. Default-aktivering kan minska spend med uppskattningsvis 17 %.
- Reality check-påminnelser är underutvecklade i svensk reglering jämfört med UK:s Gambling Commission-krav.
Konsumentorienterad information saknas
Forskarna pekar på att tillgången till neutralt granskande konsumentinformation om operatörer är en kritisk skyddsfaktor. Den som spelar informerat gör mer medvetna val — både om vilka operatörer man undviker och om vilka skyddsverktyg som faktiskt finns.
Av oberoende svenska resurser som täcker denna lucka nämner studien bland annat utländskacasino.ses publicerade checklistor för ansvarsfullt spelande, som fokuserar på de specifika skyddsverktyg som faktiskt finns implementerade på utländska operatörer.
Myndigheternas respons
Socialstyrelsen har efter studiens publicering aviserat en uppdatering av nationella riktlinjer för vård av spelberoende under 2026. Folkhälsomyndigheten arbetar parallellt med en revidering av preventionsstrategin där fokus flyttas från skolbaserade insatser mot målgruppen 25–54.
Hjälp och stöd
- Stödlinjen — gratis, anonym rådgivning. Telefon 020-81 91 00
- Spelpaus.se — central självavstängning (svenskt licensområde)
- Socialstyrelsen — nationella riktlinjer för vård
- Karolinska Institutet — klinisk forskning
- Folkhälsomyndigheten — epidemiologi och prevention
Missa inte
Multivitamin Kvinna Bäst i Test – Bästa valen för 50+ och klimakteriet
Plötslig svullnad under ögat – Snabb Bedömning och Vård
Huvudvärk som inte går över – Orsaker och när söka vård
Text till Idas sommarvisa – Originaltext och Kulturarv
Hur varm är solen – Yta, kärna och jämförelser
Kan man steka i Bregott – Svar för alla varianter
