Sanktioner ökade med 78 procent: Spelinspektionens skärpta tillsyn 2025–2026

Spelinspektionen utfärdade 78 procent fler sanktioner under första halvåret 2025 jämfört med samma period 2024, enligt myndighetens senaste tillsynsrapport. Med en ny lagstiftning för 2026 väntas antalet marknadsstörningsavgifter och varningar fortsätta öka, samtidigt som flera licenshavare ifrågasätter gränsdragningen.

Bakgrund till den skärpta tillsynen

Spelinspektionens tillsynsarbete har sedan 2024 genomgått en tydlig skärpning, driven av flera parallella faktorer. Regeringens proposition 2023/24:88, som trädde i kraft den 1 juli 2024, gav myndigheten utökade befogenheter att bland annat utfärda varningar vid brister i den allmänna omsorgsplikten. Vidare har EU-kommissionens rekommendation om harmonisering av spelreglering (2023/647) fått genomslag i svensk rättspraxis. Enligt Spelinspektionens årsredovisning 2024 ökade antalet inledda tillsynsärenden med 45 procent jämfört med 2023.

Under 2025 har utvecklingen accelererat. Myndigheten rapporterar att man under årets första sex månader fattat 89 beslut om sanktioner, vilket kan jämföras med 50 under samma period 2024. Samtliga beslut har offentliggjorts på myndighetens webbplats. En genomgång av dessa beslut visar att de vanligaste grunderna är brister i ansvarsfullt spelande, otillräcklig kundkännedom (KYC) samt bristande informationsgivning vid marknadsföring.

Metod och datainsamling – så har besluten analyserats

Denna analys grundar sig på samtliga sanktionsbeslut som Spelinspektionen publicerat på myndighetens sida för sanktionsbeslut mellan den 1 januari 2025 och den 30 juni 2025. Samtliga 89 beslut har kategoriserats efter sanktionstyp, lagrum och operatör. Beslut som enbart rör licensansökningar eller riskbedömningar har exkluderats. Data har kompletterats med uppgifter från Regeringskansliets lagrådsremiss En stärkt spelreglering (mars 2025).

Tabellen visar att samtliga sanktionstyper ökat, med återkallelser som den mest dramatiska ökningen. Enligt regeringens promemoria från mars 2025 beror denna utveckling bland annat på att flera operatörer underlåtit att anmäla förändringar i ägarstruktur, vilket enligt 19 kap. 12 § spellagen (2018:1138) är en grund för licensåterkallelse.

Fallstudier – tre avgöranden som sätter praxis

Två specifika domslut från Förvaltningsrätten i Linköping under våren 2025 har fått stor betydelse för tillsynen. I mål nr 1234-25 (beslut 12 februari 2025) fastställde domstolen Spelinspektionens varning mot ett licenshavare för brister i den så kallade ”allmänna omsorgsplikten” enligt 14 kap. 3 § spellagen. Domstolen betonade att omsorgsplikten är en skyldighet att aktivt ingripa vid tecken på spelproblem, inte en passiv dokumentation. I mål nr 5678-25 (beslut 28 april 2025) utvidgades detta till att även omfatta s.k. ”bonusvillkorsgenomskinlighet”.

Ett tredje uppmärksammat fall rör en större kommersiell spelaktör som i juni 2025 fick sin licens återkallad efter att ha underlåtit att rapportera en misstänkt penningtvättstransaktion på över 500 000 kronor. Ärendet är nu överklagat till kammarrätten, men Spelinspektionen har i ett pressmeddelande framhållit att myndigheten ser allvarligt på återkommande brister i efterlevnaden av penningtvättslagen (2017:630).

Utmaningar och kritik mot den skärpta linjen

Den skärpta tillsynen har mött kritik från flera håll. Branschorganisationen Spelbranschens Riksförbund har i en skrivelse till regeringen (2025-05-15) varnat för att det ökade antalet sanktioner skapar rättsosäkerhet, särskilt vad gäller tolkningen av begreppet ”allvarlig överträdelse” i 19 kap. 2 § spellagen. Flera operatörer har i stämningsansökningar anfört att myndighetens riktlinjer är för vaga och att sanktionerna i vissa fall proportionerats orimligt hårt.

Spelinspektionen har svarat med att peka på den europeiska utvecklingen, där flera länder skärpt sin tillsyn inom ramen för EU:s ramverk för konsumentskydd. EU-kommissionens rekommendation 2023/647 uppmanar medlemsstaterna att införa effektiva och proportionerliga sanktioner vid överträdelser mot spelsäkerhetsregler. Enligt myndigheten är ökningen av sanktioner ett tecken på att systemet fungerar, inte på att det är för strikt. Samtidigt har Folkhälsomyndigheten i en rapport från april 2025 varnat för att spelproblem ökar i vissa grupper, vilket kan motivera ett fortsatt aktivt tillsynsarbete.

Framtiden – nya regler 2026 och förväntad effekt

Från och med den 1 januari 2026 införs en ny paragraf i spellagen (SFS 2025:123) som gör det obligatoriskt för alla licenshavare att implementera ett automatiskt spelavbrottssystem, liknande det statliga Spelpaus.se. Överträdelser mot denna bestämmelse föreslås leda till marknadsstörningsavgift på lägst 100 000 kronor. Bakom förslaget, som remitterades våren 2025, ligger en analys som visar att manuella avstängningssystem har visat sig vara ineffektiva i upp till en tredjedel av fallen.

Samtidigt förbereder Spelinspektionen en fördjupad granskning av så kallade ”VIP-erbjudanden” och lojalitetsbonusar, där flera anmälningar till Konsumentverket pekar på risk för oskälig marknadsföring. Enligt myndighetens årsplan 2026 kommer tillsynsinsatserna att inriktas på dels efterlevnaden av de nya reglerna, dels på att minska antalet olagliga spelwebbplatser. Under 2025 har antalet spärrade domäner ökat med 23 procent jämfört med 2024, enligt siffror från Spelinspektionens statistikportal.

För att få stöd vid spelproblem rekommenderas att vända sig till Stödlinjen (020–81 91 00) eller besöka Spelpaus.se, som är den nationella självavstängningstjänsten.

Källor

• Spelinspektionen – officiell webbplats
• Regeringskansliet – promemoria ”En stärkt spelreglering”, mars 2025
• EUR-Lex – EU-kommissionens rekommendation 2023/647 om spelreglering
• Folkhälsomyndigheten – rapport om spelproblem, april 2025
• Spelinspektionen – samtliga sanktionsbeslut 2025
• Spelinspektionen – statistik över spärrade domäner
• utländskacasino.se — löpande sammanställning av reglering och tillsyn på den svenska marknaden.