En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.
Dagstidningen kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet sedan 1800-talet. Dessa kriterier skiljer den från andra tryckta medier.
I Sverige har dagstidningar en lång historia från 1600-talet, med runt 150 titlar idag trots sjunkande läsarantal på grund av television och internet.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Nyhetsfokus. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället. |
- Dagstidning utkommer minst veckovis i Sverige enligt lag.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Fyra huvudkriterier etablerade sedan 1800-talet.
- Kan ha längre intervall än dagligen men vanligtvis flera upplagor per vecka.
- Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
- Innehåller nyhetsförmedling eller opinionsbildning.
| Faktum | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Svensk lagdefinition | Minst en gång per vecka | Wikipedia |
| Internationell norm | Ofta minst två gånger per vecka | NE |
| Antal i Sverige idag | Cirka 150 | Svenska dagstidningar |
| Första i Sverige | Ordinari Post Tijdender 1645 | Språktidningen |
| Aftonbladet upplaga 2006 | 416 500 exemplar vardagar | Wikipedia |
| Expressen etc. 2006 | 326 000 exemplar | Wikipedia |
| Broadsheet mått | 600 x 380 mm | Dagstidning |
| Ordet belagt | Sedan 1780 | Wiktionary |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
De fyra huvudkriterierna är periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa har präglat dagstidningen sedan 1800-talet.
Hur ofta utkommer en dagstidning?
Tidningar med längre intervall än dagligen kan räknas som dagstidningar. Vanligt är sex- eller sjudagarsutgivning.
I Sverige räcker minst en utgåva per vecka enligt lag, till skillnad från internationella normer.
Vad skiljer dagstidning från andra medier?
Fokus på nyheter för alla, med global räckvidd och regelbundenhet.
Hur har dagstidningar historiskt utvecklats i Sverige?
Dagstidningar finns i Sverige sedan 1600-talet. Pressen växte på 1800-talet och bidrog till demokratiseringen.
Största tidningarna 2006
Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, sålde 416 500 exemplar på vardagar. Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000.
Sverige har relativt höga upplagor internationellt sett.
Läsarantalet minskar på grund av TV och internet, men antalet titlar ligger på cirka 150.
Viktiga händelser i historien om svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första, senare Post- och Inrikes Tidningar.
- 1700-talet: Ökande antal tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första med daglig utgivning.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1800-talet: Kraftig tillväxt och demokratisering.
- 2006: Aftonbladet toppar med 416 500 exemplar.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort eller historiskt |
|---|---|
| Definition med fyra kriterier sedan 1800-talet | Aktuella upplagor efter 2006 |
| Svensk lag: Minst veckovis | Exakta nutida antal läsare |
| Historia från 1645 | Framtida inverkan av digitala medier |
| Ordet belagt 1780 | Internationella variationer i detalj |
Bakgrund till begreppet dagstidning
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och avser tidning med daglig regelbundenhet. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. På engelska heter det ”daily newspaper”.
”Tidning” relaterar inte till tidsperiod utan till nyhet.
Tidigare broadsheet-format (600 x 380 mm) dominerade, nu vanligare tabloid. Innehållet strukturerar info och åsikter med löpsedel och bilagor.
Källor och referenser
Dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Dagstidningen kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Fakta hämtade från Wikipedia, NE och Språktidningen. Siffror från 2006 baseras på Wikipedia.
Sammanfattning om dagstidningar
Dagstidningen är en regelbunden nyhetskälla med rötter i 1600-talets Sverige, präglad av fyra kärnkriterier. Trots digitala utmaningar kvarstår cirka 150 titlar. För mer globala perspektiv, besök Australiainsight.
Vanliga frågor om dagstidningar
Vad är skillnaden mellan dagstidning och andra tidningar?
Fokus på aktualitet, periodicitet, publicitet och universalitet skiljer den från veckotidningar eller specialtidskrifter.
När kom den första svenska dagstidningen?
Ordinari Post Tijdender 1645 räknas som en av de första.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
2006 ledde Aftonbladet med 416 500 exemplar, följt av Expressen-gruppen.
Vad betyder ordet ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet eller underrättelse.
Har formatet förändrats?
Från broadsheet till vanligare tabloid idag.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150 titlar idag.
Översätts ”dagstidning” till engelska som?
”Daily newspaper”.
Australiainsight erbjuder internationella insikter. För mediehistoria, se även Janolof Bengtsson och Cambridge Dictionary.
Missa inte
Tordyveln flyger i skymningen radioteater – Radiomagi
Hur många syskon har Klara Hammarström? Allt om familjen
Kung Fu Panda 2 – Streaming, svenska röster och fakta
Räkna ut semesterersättning på månadslön – guide med exempel
Rollistan i Infinity Pool – Skådespelare och roller 2023
La Gazzetta dello Sport – italiensk sporttidning med fakta
