En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. Den kännetecknas av regelbunden utgivning, aktualitet, publicitet och universalitet, med nyheter från hela världen och olika samhällsområden.
Dagstidningar erbjuder nyheter inom politik, ekonomi och kultur. De fungerar som en central källa för opinionsbildning och information till breda grupper.
I Sverige har traditionen djupa rötter, med höga historiska upplagor trots senare nedgångar.
Vad är en dagstidning?
| Kännetecken | Beskrivning |
|---|---|
| Regelbunden utgivning | Kommer ut enligt fast schema, ofta dagligen. |
| Aktualitet | Fokuserar på färska nyheter. |
| Publicitet | Riktar sig till stor allmänhet. |
| Universalitet | Täcker globala och lokala ämnen. |
- Primär innehåll: allsidig nyhetsrapportering.
- Målgrupp: allmänheten i stort.
- Inkluderar opinionsbildning.
- Nyheter från hela världen.
- Hyponymer: morgontidning och kvällstidning.
- Engelsk översättning: daily newspaper.
- Svenska exempel: Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten.
| Aspekt | Detalj |
|---|---|
| Grunddefinition | Periodisk publikation med nyhetsrapportering. |
| Svensk lag | Minst en gång per vecka med löpsedel. |
| Internationellt | Minst två gånger per vecka. |
| Etymologi | Belagt sedan 1780 i svenskan. |
| Första i Sverige | Ordinari Post Tijdender 1645. |
| Dagligt Allehanda | Kom ut alla dagar från 1776. |
| Dagens Nyheter | Grundat 1864. |
| Göteborgs-Posten | Grundat 1863. |
Hur definieras en dagstidning?
I Sverige definieras dagstidning i lag som en skrift med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den normalt utkommer minst en gång per vecka inklusive löpsedel och bilaga.
Svensk lagstiftning
Definitionen betonar regelbundenhet och nyhetsfokus.
Internationellt
Tidningar som utkommer minst två gånger per vecka räknas ofta som dagstidningar. Även längre intervall än dagligen kan kvalificera, som beskrivs i Nationalencyklopedin.
Enligt svensk lag krävs utgivning minst veckovis med löpsedel och bilaga för att klassas som dagstidning.
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Ordet är belagt i svenskan sedan 1780 och syftar på en tidning som regelbundet utkommer dagligen.
”Tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”.
”Dagblad” relaterar till ”daglig” via latinets diurnus.
”Tidning” kommer inte från tidsperiod utan från ”nyhet”. Belagt sedan fornsvenskan.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, hade 416 500 exemplar på vardagar år 2006.
Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000 exemplar samma år. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Upplageiffrorna avser 2006. Aktuella tal kan ha förändrats.
Viktiga milstolpar i svensk dagspresshistoria
- : Ordinari Post Tijdender, en av de första dagstidningarna i Sverige, senare Post- och Inrikes Tidningar.
- : Dagligt Allehanda börjar utkomma alla dagar.
- : Ökning av antalet dagstidningar.
- : Göteborgs-Posten grundas.
- : Dagens Nyheter startar.
- : Stark tillväxt av pressen, bidrag till demokratisering.
- : Höga upplagor för Aftonbladet och Expressen trots nedgångstrend.
Vad är etablerat och oklart om dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller varierande |
|---|---|
| Svensk definition: minst en gång per vecka med löpsedel. | Exakt internationell frekvensgräns kan variera. |
| Historia från 1645 med Ordinari Post Tijdender. | Nuvarande exakta upplagor inte specificerade här. |
| Etymologi: ”tidning” från ”nyhet” sedan 1780. | Gränser för icke-dagliga tidningar ibland flytande. |
Vad är bakgrunden till dagstidningar?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. De har spelat en nyckelroll i demokratisering och opinionsbildning.
Trots minskande läsarantal har svenska dagstidningar haft höga upplagor historiskt jämfört med andra länder.
Vilka källor används?
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Även tidningar med längre intervall än dagligen kan klassas som dagstidningar.
Pressen växte starkt på 1800-talet med tidningar som Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten.
Sammanfattning: Vad kännetecknar en dagstidning?
En dagstidning erbjuder regelbunden, allsidig nyhetsrapportering till allmänheten med fokus på aktualitet och universalitet. Svensk tradition sträcker sig från 1645, med stark historisk roll i samhället trots förändrade upplagor.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”.
Är alla tidningar som utkommer veckovis dagstidningar?
I Sverige ja, om de har dagspresskaraktär, nyhetsförmedling eller opinionsbildning med löpsedel.
Vad är en hyponym till dagstidning?
Morgontidning och kvällstidning.
När kom den första svenska dagstidningen?
Ordinari Post Tijdender år 1645.
Vad är engelsk översättning av dagstidning?
Daily newspaper.
Har svenska dagstidningar alltid haft höga upplagor?
Historiskt ja, jämfört med andra länder, trots senare minskningar.
Vad är ”dagblad” relaterat till?
Latinets diurnus, som betyder daglig.
Missa inte
The Time Traveler’s Wife – Film Och TV Recension
Ta ut hormonspiral biverkningar – Säker Uttagsguide
Män som hatar kvinnor stream – Se filmen & hela trilogin
Hur vet man att man är gravid – Tidiga tecken och symptom
Magnus Carlson Weeping Willows familj: Barn, fru, bostad
Birkenstock Arizona Soft Footbed – skillnad, pris och omdöme
